"Har du tänkt på att det vi tänker bara är liksom en grötig klump med en massa små elstötar i?"
"Ja, faktiskt. Det käns lite äckligt, att det som är vi liksom bara är hjärnan"

(kommer inte riktigt ihåg det exakta samtalaet, var trots allt ett halvår sedan, tror jag :/ )

Tittar på Elise som hoppar. Bild i min hjärna: Elis hoppar och gör fliffis*, jag ser bara hennes hjärna och en lång svans av fladrande nervtrådar göra det. Kan inte beskriva hur kul det såg ut. Ingen blid i världen skulle kunna beskriva det som spelades upp inuti mitt lilla huvud. Ändå har jag gjort ett försök :D