Skämt

Jag har tänkt på när jag skämtar. Alla mina skämt blir jjätteroliga i mitt huvud men när jag börjar planera att säga dem så upptäcker jag att de antingen är på tok för långsökta och att jag förmodligen är den enda som ser den kopplingen eftersom på något sätt är väldigt kort i min hjärna, eller så är det bara så att skämtet suger rent allmänt.

Känner att min göra-inget-dag och känslan av lov och att jag har tid att blogga börjar göra att jag kommer på lite saker att blogga om (har en sak till som jag tänkte skriva om, men riset är odlat nu och jag ska sova nu)

nattinatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0